klaranordstroem

Jag kan inte tänka på annat, hur som helst poppar det upp framför mig hela tiden. Vars jag är går ser jag det framför mig, jag kan nästan känna på det, sträcka fram handen och ta på det, känna hur det tar i min hand. Och inuti mig. jag känner det inom mig hela tiden, och det vill inte komma ut. Det är som fastspikat där inne föralltid, som gjort för att känslan aldrig ska försvinna. Och jag undrar om det kommer gå över, om det kommer att sluta jaga mig. Det har förändrat mig, jag känner mig inte som förr, beter mig annorlunda och måste spela mig själv ibland. Jag kanske bara inbillar mig, det kanske bara är den dåliga perioden som nått sin höjdpunkt. det är bara att bita ihop, snart kommer en bra period igen.

det värsta är att jag inte vet om det är bra eller dåligt.
för jag hatar att jag älskar det och älskar att jag hatar det.
starka ord, men det är dom enda som uttrycker ungefär det jag vill ha sagt.
inte för att det är meningen att jag ska uttrycka mig speciellt mycket.
måste bara få ur mig lite ord.
så
nu jävlar din dåliga jävla period. nöjd nu? lämna mig ifred då;)

                                                                   // lol'em0klajsss;D